gluggen

Glugg och underbett!

fasta?

Kanske ska slå till på en rejäl fasta?

Nu när jag ändå är igång så att säga. Inget sug efter mat. Har druckit ett par skvättar Proviva men jag vet inte smakar inte så värst...

Ont i magen, ont i ryggsidorna (?) och trött i kroppen. Darrig i armar och ben.

Någor roligare är att vi inatt hade besök. Tandfen var här och bytte tand mot guldpeng minsann. Lyckan var stor igår när Hampus lyckades vicka ut sin första lösa tand. Tid tog det för den har varit lös lääänge.

stolt

Stoltaste mamman i hela världen är utan överdrift JAG. Hampus är på gång. Det började på allvar för någon dag sen. Idag gjorde han det igen. Inte klockrent men hur ofta går det klockrent för en nybörjare? Jag är glad över att han vågar och att han får till det.

Vad är det han kan?

Han kan läsa! Han kan läsa PÅ. Han kan läsa HUS. Han kan läsa KAN. Han kan läsa BYT.

istället för pensionsspar

Tennisträningen var superkul, tennisbanan var sträv som sandpapper...

Hampus trodde att det var okej att glida runt på knä/ben och nu gör hans ben ONT. Men vi är på imorgon igen. Tränare var ingen mindre än Hanna Nooni.

Hampus frågade mig nu ikväll varför vi vill att han ska ha så många träningar.

Det är ju så att vi vill att han ska dra in stora pengar till våra framtida pensioner. Fotboll, tennis, ishockey och golf är ju då bra sporter att satsa på. Orientering är väl sådär men det är ju nyttigt att komma ut i skogen och andas talldoft. Till sommaren får han gå golfskola och till hösten är det hockey som gäller. Sedan gäller det att fokusera på en idrott för att kunna bli riktigt vass. Tävlingsinstinkt har han så det kommer att gå vägen. Massor av pengar till mamman och pappan. Oh ja!

sådan mor sådan son...

Jag är nog inte den sämsta förloraren i alla fall.

Jag känner en som fullkomligt kan bryta ihop när det går dåligt för honom, hans lag eller de/den han håller på.

Min son har ärvt mina dåliga gener (och mina bra!).

Han är en vinnare ut i fingerspetsarna.

Bland det värsta jag varit med om var nu ikväll när vi tittade på Wild Kids, barnprogram där två lag möts i olika tävlingar. Det laget han höll på förlorade en efter en. Hampus började faktiskt grina i soffan. Jag började skratta som den elaka och oförstående mor jag är. Kunde inte hålla mig. Han är bara för skön den där ungen. På idrottslektionen i skolan bröt han ihop här om veckan när hans lag förlorade. Inte bra det förstår ju jag också men samtidigt så har jag ju ungar i idrott några gånger i veckan och jag ser tendensen att vinnarskallen växer bort (på de flesta - min är ju kvar!)

mer om molluskerna

Roade mig just med att kolla hur ni läsare hittar hit och varifrån ni kommer.

Ser att en vanlig sökväg är via google och bland annat: inflammerad mollusk.

Molluskerna är återigen aktuella hos oss. Hampus har länge haft ett par-tre mollusker, i höstas blev två inflammerade och onda. Dessa har försvunnit men han har en ärrbildning kvar, denna ser ut som ett blåmärke. Nu har kraken fått en massa fler mollusker på benen. En av de här nya har blivit röd och gör ont. Frågan är om alla hans mollusker ska bli inflammerade innan de dör och försvinner. Kommer han att få ärr efter alla?

Till sist måste jag undra vilka från Ryssland som kan finna intresse i min blogg?

nöjd, nöjdare, nöjdast...

...skulle han vara med en hockeyklubba. Nu när han kan ta sig fram på isen kanske han kan få köpa en för sina julklappspengar.

min tand är lös, eller är den inte det?

Kanske, kanske har Hampus en lös tand.

Vet ni hur svårt det är att känna på någon annans tand om den är lös eller ej? Det lär väl visa sig och förr eller senare trillar väl den första!

läkare och diskmaskinsreparatörer

På uppmaning av mamma (som oroade sig för kommande övernattningsnätter) ringde jag vårdcentralen vid lunchtid. Fick lov att använda akutnumret, ajabaja på mig men å andra sidan akutnummer på dagen eller ev. akuten på natten. Samma lika tänkte jag och ringde. Gång på gång överraskas jag av positivt av vårdcentralens inställning till barn och deras sjukdomar. trots att hela läkarkåren var på utbildning fick vi en läkartid på eftermiddagen till en inlånad läkare från Hallsberg. Han tittade, lyssnade och lugnade innan han hasplade ur sig lunginflammation...stick i fingret med en stickrädd Hampus. Nåja det gick till sist bra det också. Allt såg normalt ut så vi lugnades ytterligare lite innan vi skickades till apoteket för att plocka ut hostmedicin som ska vara lite luftvägsvidgande.

Nu sover han och den hyperaktiva lillasystern. Jag lindrar halsont med te och Bosse mekar diskmaskin. Den har plötsligt fått för sig att inte stänga luckan ordentligt, mindre bra när det trotset drabbar en diskmaskin kan jag meddela! Det blir att tillkalla service imorgon.

nähä inte friska än

Igår var det åter till de dagliga rutinerna, efter sex dagars vårdande av sjukt barn så skulle alla iväg till sina "arbetsplatser". Dagen gick bra. Kvällen gick bra, Hampus hade en kompis här och det var lugnt och stilla. Barnen somnade. Barnet vaknade! Hampus vaknade vid kvart över nio. Han hostade och hostade. Han kippade efter luft och skrek/grinade av panik. Det var såklart bara mamma som dög också. När han hostade och var helt utom kontakt så fick jag plötsligt för mig att ut på trappan ska vi. Ut i kylan med en pyamasklädd SEXÅRING i famnen. Ingen lätt match men det gick. Han vaknade till och vi fortsatte hostskrällarna sittande i sängen med fönstret öppet. Någonstans där hann jag till datorn för att googla krupp. Det blev till att sitta och lugna honom och till sist somnade han om. Mer googlande och stöd på facebook. Vad jobbigt det är när det händer saker som jag inte har kontroll över. Jag gick och la mig men ett par timmar senare var det dags igen. Återigen sittande läge och nu var Hampus alldeles blöt av svett, dock ingen feber. Sedan har jag sovit bredvid honom resten av natten. Han hostade så där galet en sväng till. Nu sover han ut efter natten och jag är hemma med honom idag. Hoppas verkligen att det här var en engångsgrej för fy vad otäckt det var.

sjukläget

Hampus ha hostat hela dagen. Jag släpade trots det med mig båda barnen för att inhandla lampor till vinden, dessa ska monteras imorgon och då är det ju bra om de finns hemma...
Första affären gick bra, båda barnen var pigga och glada. Andra affären gick bra (leksaksaffär). Sedan kunde jag inte locka med mig Hampus in i en tredje ens om det var en godisaffär, säger lite om hans tillstånd. På hemvägen kom vi fram till att dagens lunch skulle bli korv och bröd så då fick det bli ett stopp på Ica. Han sov nästan när jag parkerade på uppfarten.

Inget roligt med sjuka barn. Ikväll har han iaf duschat av sig lite sjuk-lukt och han somnade på två röda med Rockklassiker på radion. Det är min kille det! Hoppas på mindre feber imorgon och så håller vi alla tummar och tår för att lillasyster håller sig frisk.

kalasande

Timmarna innan kalaset körde vi infravärmaren i uterummet så att vi skulle kunna använda det extra utrymmet. Behagliga 22 grader var det när gästerna kom. Barnbordet dukades där ute, Elvira var med och färgmatchade tallrikar, halsband och sugrör. Tårtan pryddes av Indiana Jones och detaljer ifrån tevespelet. Hampus och jag var nöjda! Och den var faktiskt god. Inne dukades "nya" matbordet med finporslin för 12 personer. Jag önskar mig fler fina glasassietter!

Hampus var glad och nöjd över sina presenter. Innan de sista gästerna lämnat huset hade han dock smitit iväg till kompisen bredvid för lite lek. Uppskattas mer än kaffedrickande släktingar!

♥sex år♥

snart sex

Har ett tag skjutit på det faktum att Hampus fyller sex år till veckan som kommer. Det innebär att det förväntas en del av mamman och pappan. Idag förklarade han att han ska få smörgås på sängen och ett paket! Jo minsann så var det förra året (och alla andra år före det)

Kalasandet får sedan vänta till helgen men då ska det kanske finnas lite att bjuda på, tårtan ska i år skapas av mig. Jo jo, inspirerad till tusen av duktiga, kreativa Sara. Vi får väl se hur det går...

Ikväll har jag suttit och pysslat med lite dekorationer, ingen aning om man kan göra dem redan om inte så har jag i alla fall fått lite träning. Vad det gäller presenter så tycker jag som vanligt att det är otroligt svårt att hitta på vad han ska få, han får liksom det han behöver under tiden. Bortskämd? Javisst!

Hampus feber gick ner lite på kvällen men Elvira yrade i säng och har fortfarande ganska hög temp. Bara att hålla en tumme för att vi vuxna klarar oss.

gullunge

- Man ska gå till skolsyster och inte åka till veterinären! säger Hampus i bilen.

- Öh...du menar vårdcentralen? frågar jag lite undrande.

- Ja det är ett sånt svårt ord!

Idag har vi varit på säsongens sista Skogskul. I bilen hem berättar jag att det börjar igen till våren varpå ungen utbrister i ett rungande: JAAAAA!

Då ska ni veta att så sent som förra veckan var tisdagar en avskyvärd dag pga just Skogskul. Snabba svängningar. Jag har också avslutat min minikurs i orientering och jag konstaterar att det vore kul att testa på lite mer. Springa är kul och tävling är kul och karta och kompass är en utmaning!

Skön utelek i t-shirt den 1 oktober sker kanske inte varje år, eller?

nu tillhör skolan honom!

För det är ju så det ska va, hemska tanke att som sexåring tro att man ska tillhöra skolan i sådär 12-16 år framöver.

Första dagen i förskoleklassen hade gått bra. Äpplet på fruktstunden var gott!

Fröknarna var snälla men barnen lite pratiga även om Hampus varit knäpptyst...jo men så var det nog alldeles säkert! Fröken fick säga: tyst, Tyst, TYST. Att äta i matsalen verkar vara något av ett äventyr med att dra en färgkodad lott för att få veta vilket av borden man ska sitta vid. Hampus gillade det.

Ikväll pussades det godnatt en stund före sju, trötta killen somnade visst utan problem.

plask

Ja ni ser ju själva kan man annat än älska denna badplats?!

inga men men

Den här synen mötte mig i måndags när jag kom hem sent från jobbet. Stackars sonen hade stått på näsan i myllan. Inga men vad vi kan se, men ändå ingen rolig syn.

lek och träning

När vi utflyktat oss färdigt så hade inte Hampus och nästankusinen K lekt färdigt utan Hampus åkte med honom hem. Jag och Elvira styrde hemåt Kumla och tillbringade eftermiddagen utomhus. Näsorna är vackert (?) solbrända. När gossarna lekt klart åkte mannen och lillasyster efter Hampus. Jag spände på mig skorna och tog ett pass i spåret. Jag är så löjligt nöjd med mig själv. Nu har jag sprungit i två veckor och idag genomförde jag ett fartlekspass. Pressade min tid på 5 km med en hel minut. Jag tror att jag ska satsa på att komma under 25 minutersgränsen på vårruset. Det brukar vara satans trångt i starten men det går väl kanske att spurta igen det senare i loppet!?

Det sprätter i benen, kanske är det vårkänslor eller så är det abstinens av att inte få springa en runda till NU! Galet, men sant.