Jag vaknar till ljudet av en skål/tallrik som snurrar, ni vet jullrar innan den landar på botten. Tittar på klockan och konstaterar att Bosse lär det knappast vara. Hampus brukar ju komma farandes och väcka mig, jag ligger kvar och lyssnar efter ledtrådar. Nu är det tyst en stund innan sonens välbekanta steg hörs i trappan. Han kommer in i sovrummet med en apelsin i högsta hugg. Dessa förvaras i en kristallskål uppe på microvågsugnen...På apelsinen finns märken som efter tänder, förklara att man ju måste skala apelsinen innan man kan äta den. "Jag har knivat den" säger Hampus glatt. Nere på bänken ligger mycket riktigt en kniv modell större samt några små skalbitar. Huvaligen! Räknar sonens fingrar och visst är alla kvar. "Vart hittade du kniven"? Han pekar på knivstället "bredvid den lilla!"
Den lilla killen börjar bli stor och kan det mesta själv.
2 kommentarer:
Ooops... Dags att gömma ALLT som i er vildaste fantasi kan vålla skada!!!
Tur att det gick bra och tänk vad mycket er stora kille kan!
Oj, stora killen kan verkligen! Själv fick jag hjärtsnörp över "knivandet"... Skönt att alla fingrarna fanns kvar!
//Sara
Skicka en kommentar