Trystorps ekäng, mellan Fjugesta och Vretstorp kanske man kan säga att det ligger. Ett skogsparti med väldigt gamla och väldigt stora ekar, samt en massa andra träd. Det är helt makalöst vackert där nu på våren, marken är täckt av vitsippor (ibland blandat med blåsippor). Trevlig promenad i trevligt sällskap, pappa med familj samt syster med snora på ryggen. Själv hade jag viran i sjalen på magen och matsäcken i ryggsäck på ryggen, kände mig som en packåsna. Hampus fick ta sig fram för egen maskin och det klarade han galant. Kaffet smakade gott där mitt i skogen mmm undra vart vi ska gå på utflykt nästa gång? För visst är det så att fikat smakar godare ute på någon trevlig plats eller räcker det med att vara ute kanske?
Bland stock och sten fick Hampus sig en ordentlig omgång motorikträning. Han stod på näsan massor av gånger men humöret höll han uppe. Vi fick närkontakt med några paddor. Jag tittar gärna men vill inte känna eller bli påhoppad. Hampus tyckte nog som mig och ville peta med en pinne, det fick han inte.
Tur med vädret hade vi också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar