Igår morse fick Elvira ett tokbryt när jag lämnade på förskolan. Hon sparkade och slog, skrek och vägrade släppa mig. Ingen rolig start på dagen när man får bända loss de där små goa armarna man har runt halsen. Bara att ta ögonkontakt med förskolläraren och bestämma NU. Stålsätta sig mot skriken och gå med bestämda steg ut från förskolan och in på jobbet. Ingen tanke (eller tid) att ringa och kolla hur det gick med henne sen om hon lugnade sig eller inte. Fick rapport när jag hämtade, hon hade satt sig under ett bord och skrikit färdigt. Med lite sagoläsning så var allt bortglömt. Hemma fortsatte det i samma stil som på morgonen varpå lilla fröken tillfrågades om hon ville gå och sova då klockan var 18.00. Jo det ville hon, 18.10 sov hon för natten.
Inatt hade vi besök i sängen av Hampus. Han tyckte att vi var världens sämsta föräldrar som inte satte på teven så att han kunde kolla på barnprogram kl. 04! När han väl somnade om så sov han tills jag väckte honom 7.10, i vanliga fall åker vi hemifrån då så jag kan säga att det blev lite i senaste laget.
Ikväll var det visst Bosses tur att vara trött. Han sover nämligen bredvid Elvira i hennes 140 cm långa säng. Lite krokigt kanske.
Själv är jag mest trött på mitt aldrig sinande snorförråd. Insåg idag att nu är det en vecka utan träning och nästa vecka är det vårrus och innebandycup. Bra uppladdning. Tråkigt är bara förnamnet. Men imorgon kanske jag är såpass att jag kan jogga en sväng i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar