min bästa!

Idag har Hampus förbluffat mig. Det började med att han "läste" på vår bil, SE någonting. "Där är Sandras bokstav" pekade han och sa, jag svarade javisst det är det ju. Sedan säger han "och där är E". Till saken hör att jag aldrig säger vad bokstäverna heter utan hur de låter och oftast säger vi ett namn som börjar på den bokstaven. Jag blev riktigt förvånad.

På eftermiddagen var vi och badade med kusin och moster. H åkte då rutchkana utan att vi fick ta emot honom. Han brukar annars vara lite harig...

Harig är han när det gäller läskiga saker:

• otäcka sånger (1,2,3 indianer "för då kommer björnen")
• otäcka gosedjur (Lisbets krokodil och Ikea-spindeln)

Behöver jag säga att jag är SÅÅÅÅ stolt över min son. Känns skumt att tänka på att vi snart har en till att vara lika stolta över.