Skönt att tömma tårkanalerna lite så här på lördagskvällen.

Jag sitter och kollar på E.T.

Lika sorgligt som sist, grinar och snorar hela tiden. Snart slut som tur är...

Sist var förresten när mamma hyrde den för att muntra upp mig och min syster när vi avlivat vår hund. Uppmuntrande var den inte. Malin och jag tokgrinade. Nästa dag såg vi den igen och gissa, vi tokgrinade då också. Sorg ska ju bearbetas och levas ut så receptet var kanske inte så tokigt ändå.