språkligheter

Här hemma händer det massor med våra "små". Framförallt är det språket som tycks utvecklas i snabb takt. Hampus säger så mycket roliga saker att jag önskar att jag kunde komma ihåg allt. Det är väl aldrig för sent att börja skriva ner...kanske ska göra det.

När vi var i stan för att kolla bio såg han en cykel på gatan:

"Oj den kom i en rasande fart"

Elvira i sin tur har länge varit som en papegoja och härmat efter ord vi sagt. Mer och mer kommer det nu "egna" ord. Idag när vi åt kvällsmat tittade hon på väggen och sa "klocka". Märkvärdigt va?

Hon kan namnen på alla barnen på gatan. Tjatar om "mormor och Ja" (missar ett n i slutet men ändå det är ingen tvekan om vem hon menar!) Fler och fler tvåordsmeningar dyker upp. Min mamma, min pappa, min docka, Hampus pappa, Hampus bompa osv.

Nej nu måste jag nog sluta det här inlägget för jag känner hur jag börjar pysa över av stolthet!