high chapakarral

Otäcka rånartåget

Bröderna Dalton busar med oss när vi fikar

Igår packades bilen full med cowboymatsäck och vi styrde kosan mot High Chaparral. När vi kom fram vräkte regnet ner. Typiskt! Men supermorsan hade såklart packat regnkläder till hela familjen så det var bara att svida om. Kompisarna från gatan som var med fick inhandla billiga ponchos och det funkade det med. Jag frångick en av mina STORA principer och köpte en puffra till Hampus. High Chaparral utan revolver (p-i-s-t-o-l fick man tydligen inte kalla det...) är liksom inte lika roligt som med. Vistelsen höll på att bli väldigt kortvarig då Hampus blev totalt vettskrämd när vi åkte rånartåget. Han satt med händerna över huvudet, vit i ansiktet och grinade. Snälla mamma Dalton försökte trösta men Hampus vågade inte ens titta på henne. Han ville åka hem... Trots den dåliga starten på vår utflykt så blev vi sedan kvar till sen eftermiddag. Jag trodde nog att våra två barn skulle sova som klubbade sälar i bilen hem men ack vad jag bedrog mig. Hampus höll ut i 25 mil, han slocknade när vi passerade Brändåsen, klockan var då 21.30.