söndag 20 februari 2011

äckelblä

Ännu en strålande dag. Idag tog vi oss ut i snöhögen för lite lek och sol. När vi tröttna på lekandet blev det en promenad och sedan hamnade Elvira och jag på trätrallen utanför altanen med en skvätt kaffe och varsitt päron. Smaskigt.

Efter torsdagens tandläkarbesök så bestämde vi oss för att trotsa BVC och deras psykolog...Det har inhandlats äckelblä från apoteket. Jag tror att det heter "stopp och väx". Ikväll var andra kvällen med äckelblä på tummarna. Igår gick det hur bra som helst. Hon smakade förstås på medlet och spottade och fräste en lång stund. Usch! Men kvällen gick bra inte ett pip från vår duktiga tjej. Idag var det värre vid läggningen, Elvira låg och snyftade att hon inte kunde sova utan sin tumme. Stackars unge! Mamman var väldigt nära att falla till föga och tvätta bort. Till sist gick det. Såklart. Ni som slutat med napp, hur många dagar tog det för ditt barn att acceptera att de var borta - för alltid?

Nu har grannen stressat på med att boka sommarens semesterresa för barnen, de ska till legoland. Så roligt och vi vill också, bara svårt att få till det på ett bra sätt. Dessutom ska vi visst till Turkiet också. Skönt!!! Vi pratar ofta om att flyga flygplan och bada varje dag. Hampus tycker det ska bl superlyxigt att äta på restaurang varje dag, frukost, lunch, mellis, middag allting ska ätas på restaurang.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Det kan tid...Tuva slutade med napp mars månad precis innan hon skulle fylla 3, självvalt, men till jul önskade hon sig nya nappar av tomten.
Enligt han munken som säljer sin Ferrari(kommer inte riktigt ihåg boktiteln) så ska man hålla på i 21 dagar så blir det en vana. Det fungerar faktiskt för vi har äääntligen fått Tuva att somna själv, det tog 18 dagar så hade hon glömt bort bokmärkena som hon fick varje morgon som belöning om hon somnade utan gråt och spring.
Kram Anna

Malin sa...

Vet inte, 24 timmar? Vi tackar mostern för det! Pussar och kramar till lilla E...

Finnpajsaren sa...

Vi testade först en gång med att ge napparna till tomten, då var Veran tre år. Det gick INTE! Hon var bara inte redo. Vi fick ta tillbaka dem, men då fick hon bara ha dem på natten. Och det höll hon. Efter ett halvår gick det bra att ta bort dem helt. Tror det handlar om det också, att de är redo.

Men är det ett problem får man bara hålla ut och härda... :-/

Hanna sa...

Malin: Det var ju en bebis, DIN bebis. Stor skillnad!
Pajsarn: Probelm med gaddarna och det jobbiga är att det är en tumme och inte en napp.
Anna: Har du den där munken med ferrari?

Sara sa...

Matilda var två år och tre månader och på nån vecka somnade hon gott utan (napp då). Räkna med lite längre för Elvira eftersom hon är äldre, bara att kämpa på! Helt rätt att bara lyssna på BVC med ena örat, man kan få lite minst sagt märkliga råd därifrån... Kram!

Anonym sa...

Munken som sålde sin Ferrari : en berättelse om att uppfylla sina drömmar och förverkliga sig själv

av Robin Sharma

149 kr på bokus, jag hade den som talbok så den finns att ladda hem.

Anna